Sköldkörteln, klimakteriet och vilken typ av näring som är viktig – Louise Rudberg

Sköldkörteln, klimakteriet och vilken typ av näring som är viktig - Louise Rudberg

Sköldkörteln och klimakteriet är två viktiga aspekter av kvinnors hälsa som kan ha betydande påverkan på deras välbefinnande. Under klimakteriet genomgår kvinnor hormonella förändringar som kan påverka sköldkörtelfunktionen och därmed påverka deras övergripande hälsa. Men vilken roll spelar näring i detta sammanhang? I denna artikel, skriven av näringsexperten Louise Rudberg, kommer vi att utforska den avgörande betydelsen av rätt näring för att stödja en hälsosam sköldkörtel och hantera klimakteriet på bästa sätt. Låt oss dyka in i denna spännande och viktiga diskussion om sköldkörteln, klimakteriet och kraften i rätt näring.

När kvinnor går igenom klimakteriet så förändras mycket i kroppen. Vi på Upgrit har haft nöjet att återigen prata med Louise Rudberg, hormonterapeut, kost- och näringsrådgivare och hälsocoach. Men innan vi går vidare ska vi renodla begreppet Klimakteriet. Följande i denna artikel så kommer vi vid användning av begreppet klimakteriet mena en kvinna som är 40+ år. Processen klimakteriet innefattar förklimakteriet, den sista mensen och de närmaste åren därefter.

Louise Rudberg brinner för att vi ska åldras friskt. Och med det menar hon att sprida kunskap i syfte att vi ska ha möjligheten att leva och må bra upp i åren genom åldrandet och att kroppen ska hålla. Temat för denna intervju är sköldkörteln, klimakteriet och vilken typ av näring som är viktig för oss.

För att vi ska ha en möjlighet att åldras friskt och få behålla en kropp som orkar,  med friska organ,  så behöver vi äta näringstät mat av bra kvalitet. Vi ska äta så naturlig mat som möjligt och helst ska det vara lagat från grunden. Detta kan exempelvis vara en paleolitisk kosthållning (paleo), där innehållsförteckningen är så kort och naturlig som möjligt. Ta bort synligt socker, skräpmat (micromat, snabbmat, fabrikslagad mat, processad mat). Vi mår bättre av att äta en lågkolhydratkost, men med fokus på sköldkörteln kan det för många vara viktigt att kosten inte blir alltför extremt låg på kolhydrater. Det kan störa konverteringen mellan T4 och T3, det vill säga sköldkörtelns två viktigaste hormoner.

Vilken kost bör kvinnor prioritera att äta under klimakteriet om vi ska ha sköldkörteln i åtanke? 

Vi behöver även en järnrik kosthållning, framförallt under förklimakteriet då mensen ofta är rikligare och kvinnor förlorar mer blod. Många kvinnor går runt med järnbrist, menar Louise. Järn finns i exempelvis lever och nötkött av god kvalitet (förslagsvis gräsbetat). Vi får heller inte glömma att vi ska få i oss vitamin C eftersom det behövs för att vi ska kunna ta upp järn från kosten.

Vi behöver proteiner av god kvalitet som kött, fisk och fågel eftersom det är viktiga byggstenar. Byggstenarna i protein – aminosyror – är viktiga för signalsubstanser i hjärnan som styr hur vi tänker, hur vi mår och hur vi reagerar. De är även viktiga byggstenar till sköldkörteln.

När det kommer till mjölkprotein ska vi vara mer försiktiga. Vissa menar att get- och fårmjölk inte är lika illa som komjölk, men inget av dem är riktigt bra. Ost brukar vara ett livsmedel som många upplever svårt att vara utan, så känn dig inte ensam om du är en av dessa. Men visste du att ost innehåller e-ämnen? Och att det är många av oss som har intolerans mot e-ämnen och får hudproblem, magproblem med mera av dem. Mejerier driver inflammation i kroppen och under klimakteriet blir vi mer känsliga för inflammation för att östrogenet sjunker. Mer om detta längre ned.

Gluten är ett protein i vetemjöl som håller ihop degen när vi bakar. Detta protein kan irritera många människors tarmslemhinnor. Louise påpekar att det är många av oss som är intoleranta mot gluten, och inte nödvändigtvis har celiaki, men bör ändå undvika detta protein. En irriterad tarmslemhinna försämrar vårt upptag av näring och kan resultera i s.k. leaky gut, eller läckande tarm.

Ett kanske mer förvånande livsmedel att vara försiktig med är grönsaker från kålfamiljen, så kallade goitrogena grönsaker. Goitrogen betyder att det stör sköldkörtelns upptag av jod och för att kompensera jodbrist kan sköldkörteln bli förstorad så att struma uppstår. Goiter betyder struma på engelska. Sköldkörteln är beroende av rätt nivåer jod och jodbrist är ett av de vanligaste bristerna i världen, säger Louise. Goitrogena råa livsmedel är alltså livsmedel som kan störa jodupptaget och forskarna tror att det är något bättre att istället tillaga dem försiktigt . Men alla goitrogena livsmedel är inte lika, innehåller inte lika mycket substanser som blockerar jodupptaget i sköldkörteln, så Louise brukar lyfta fram speciellt kål, broccoli och blomkål som inte bör ätas råa i några större mängder eftersom det kan skapa symtom på en underfungerande sköldkörtel.

Vad händer med vårt östrogen under klimakteriet?

Under klimakteriet så sjunker vårt östrogen. Det börjar med att det blir instabilt för att ju närmare menopaus man kommer, så sjunker det mer och mer tills mensen upphör. I och med detta är det extra noga att tänka på vad vi äter då vi får en sämre insulinkänslighet under klimakteriet.  Vårt insulin är det som städar undan sockret i kroppen och eftersom insulinkänsligheten blir lägre, så kommer vi bli sämre på att städa undan förhöjda mängder socker i blodet. Klimakteriet är en jobbig period och Louise menar att det är bra att ha stöd och inte vara ensam, utan ha någon att hålla i handen, kunna fråga om råd när kropp och sinne förändras. Sköldkörteln påverkas också av klimakteriet men det gör fler organ än den och det är minst sagt komplicerat och komplext.

Levern är viktig

Louise fortsätter till vårt organ levern och hur viktig dess funktion är. Ju friskare och fräschare lever vi har när vi kliver in i klimakteriet, desto bättre förutsättningar har vi att kroppen på ett effektivt sätt kan göra sig av med förbrukade hormoner. Levern är vårt stora reningsverk i kroppen. Den spelar en viktig roll för att många processer i kroppen ska fungera.

Vår lever åldras med oss och en av följderna blir att vi tål alkohol sämre med åldern. Kvinnor tål faktiskt alkohol sämre än män och en av anledningarna är att de har mindre muskelmassa och oftast en lägre kroppsvikt. Och vi behöver levern till andra saker än att ta hand om alkoholen, vilket den prioriterar om vi dricker det.

Alkohol

Känner du igen dig att efter en stressig dag, vill du komma hem och varva ned med ett glas vin? Och visst, det kan fungera för många! Vi blir lugna och avslappnade, men inte på ett hälsosamt sätt. Alkohol påverkar GABA som är en lugnande neurotransmitter i hjärnan. Men i nästa steg kommer alkoholen störa din djupsömn med sämre återhämtning. Vi sover ytligare och mer oroligt.

Så tänk om nästa gång du vill “lugna dig” med ett glas vin. Förutom att alkohol är ett gift för kroppen som belastar levern, kan du riskera skapa dig besvärliga obalanser med sömnen.

Ditt första steg

Så det första steget för dig i klimakteriet är att tänka “ren mat och kort innehållsförteckning”. Du ska inte börja med allt på en gång om detta känns nytt och främmande. Försök som ett första steg att laga mat från grunden och ta bort det synliga sockret. Vi får i oss tillräckligt med dolt socker ändå i matvarorna vi köper, med alla möjliga konstiga namn som ingen förstår.

Om vi nu fokuserar på sköldkörteln, kan du beskriva hur vi bildar sköldkörtelhormon och vad den har för funktion?

Sköldkörteln är ett organ som sitter runt strupen nära halsgropen. Den ser ut som en fjäril i formen och väger bara ca 25 gram med stora och viktiga uppgifter i kroppen. Sköldkörtelns hormoner regleras via tät kontakt med hjärnan, organen hypotalamus och hypofysen. Blir det brist på sköldkörtelhormoner styr hjärnan sköldkörteln att öka produktionen, blir det för mycket ser hjärnan till att minska. En ständig kommunikation för att energiproduktion, ämnesomsättning och temperaturreglering i kroppen ska fungera. Hypotalamus har alltså ett nära samarbete med hypofysen och stämmer ständigt av med hjärnan hur exempelvis kroppstemperaturen är, hur ämnesomsättningen fungerar med mera.

Signalen mellan hypofysen och sköldkörteln heter TSH (tyreoideastimulerande hormon). Nästa steg är att sköldkörteln bildar T4 (tyroxin) som är ett lagringshormon. T4 i sin tur bildar T3 (trijodtyronin) som är det aktiva sköldkörtelhormonet.  T3 finns i varje cell i kroppen. Varje steg som sköldkörteln utför måste fungera för att vi ska känna oss i balans.  Har vi näringsbrister eller andra obalanser i kroppen kommer den här regleringen att störas och vi riskerar bli sjuka med olika symtom.

Det är inte ovanligt att vi under klimakteriet kan en få östrogendominans – brist på progesteron – och det kan störa sköldkörtelns funktion. Varför? Jo, genom att östrogen kan öka bindningen av fria sköldkörtelhormoner i blodet som inte kan utföra sin uppgift.

Hur bildas sköldkörtelhormon?

Jo, aminosyran fenylalanin omvandlas till tyrosin och detta är starten för att bilda sköldkörtelhormon. För omvandlingen av T4 till T3 ska fungera väl, behöver vi ha en god näringsstatus. Cirka 10% av allt T3 bildas i sköldkörteln, medan resten sker i mage- och tarm, lever och ute på cellnivå i hela kroppen. Vi måste förstå att kroppen är komplex. För att alla konverteringar ska fungera rätt i sköldkörteln behöver vi ha balans på så många sätt, mellan könshormonerna, stresshormonerna och med rätt näringsstatus.

Vi behöver också se över vår livsstil. Tänker vi på kvinnor som är 40 år + och deras livsstil, så kan nog de flesta känna en relation till de höga krav vår moderna livsstil sätter på oss. Majoriteten är stressade och Louise får ofta frågan om det är vanligt att kvinnor i klimakteriet drabbas av sköldkörtelproblematik. Och svaret är ja.

För kroppen handlar det alltid om överlevnad och det kan vara så att kroppen verkligen försöker producera rätt hormoner, men du får inte tillgång till rätt hormoner om du är stressad. Då lägger kroppen i en annan växel eftersom stress är ett tecken på fara och då prioriterar kroppen faran (stressen). En kropp i stress kan börja producera mer reversed T3, som vi inte kan använda. Kroppen känner av att vi skulle krascha om den öste på med mer T3 än vi kan hantera, rädda oss från den berömda “väggen”. Du minns T3 som verkar bland annat för energiproduktion i kroppen.

Sköldkörteln är mycket känslig för hormonella förändringar. Många obalanser i sköldkörteln utvecklas efter barnafödande och under klimakteriet. Och många kvinnor behöver backa tillbaka för att förstå sin kropp och varför de mår som det mår och har mått som de har mått. Tyvärr så ska många klara det på egen hand, istället för att gå och få hjälp. Det är inte ovanligt att kvinnor som söker sjukvårdens hjälp för trötthet, sömnbesvär, går hem med ett recept på antidepressiva läkemedel när det är hormonell obalans de lider av, inte depression.

Hur vet man om man har sköldkörtelproblematik? Vad gör man?

Listan på vanliga symtom är lång och och kan stämma överens med besvär från andra delar av kroppen också. Därför är det svårt att veta säkert. De mest vanliga symtomen på underfunktion i sköldkörteln är:

  • Känslan “jag är så trött på att vara trött”
  • Låg morgontemp – under 36,8
  • Dippar på eftermiddagen vid samma tid (detta kan även bero på fel kosthållning)
  • Frusen med kalla händer och fötter
  • Torr hud
  • Konstiga små utslag, torra fläckar
  • Magen blir konstig (ofta förstoppad, kan variera)
  • Svårt hålla vikt, binder vätska och blir svullen
  • Sämre hår, exempelvis efter hårtvätt tappar man extra mycket hår
  • Svullnad primärt midja och nedåt (det har med lymfsystemet att göra)
  • Deprimerad, irriterad (liknande PMS besvär)
  • Infertilitet
  • Muskelvärk
  • Du harklar dig ofta
  • Hjärtarytmier = hjärtat slår super snabbt och sen lugnar sig
  • Ökade blodfetter
  • Mensrubbningar

Symtomen på överfunktion i sköldkörteln är mindre vanligt, men de vanliga är då:

  • Ofta underviktig
  • Ämnesomsättningen går på högvarv
  • Du är irriterad och otålig
  • Du upplevs stressad
  • Hypertyreos är mindre vanlig

Att ha en överaktiv sköldkörtel är allvarligt och måste åtgärdas, sliter mycket på inre organ. Louise rekommenderar i första hand söka sjukvård. Hjälper inte det, kontakta en funktionsmedicinsk terapeut eller läkare. Sköldkörteln är knepig. Det kan vara så att sköldkörteln växlar mellan att vara underaktiv och överaktiv så att prover behöver tas vid flera tillfällen eftersom din dagsform påverkar. Det är även så att problematik med sköldkörteln ofta är ärftligt, så fråga runt i släkten om du misstänker att du har rubbningar i sköldkörteln.

Hur påverkar stress sköldkörteln?

Stresshormonet i våra kroppar kallas för kortisol. Kortisol produceras av binjurarna som sitter ovanpå våra njurar. I binjurarna produceras även en del av våra könshormoner.

Våra binjurar har många funktioner och när vi är stressade så ökar och minskar vårt kortisol efter hur stressade vi är. Och med tanke på vad som händer hos kvinnor i klimakteriet samt att dessa kvinnor ofta lever med mycket stress blir det ingen bra kombination. Sköldkörteln störs av höga och låga stressnivåer. Och ju mer fokus binjurarna behöver ha på att reglera kortisol för att hantera stressen, desto mindre kraft finns det till övriga hormonprocesser. Det finns prover som mäter ens stressnivåer i kroppen. Inom sjukvården erbjuds enklare blodprover. Om du vill mäta stressnivåerna över ett dygn, så rekommenderar vi att kontakta en funktionsmedicinsk terapeut.

Har du en underfungerande sköldkörtel och är stressad kommer det inte fungera att försöka sätta fart på den. Det första steget blir istället att se till att din kropp ska orka öka ämnesomsättningen genom aktiv stressreduktion. Felaktig kost med instabilt blodsocker är stor stress för kroppen, så det handlar inte bara om att t.ex. ha för mycket eller för lite att göra på jobbet.

Återigen så kommer du komma långt genom att vara noga med vad du äter som vi nämnde tidigare. Den här processen, klimakteriet och sköldkörteln, innefattar mycket psykologi också. Det är en förändringsprocess under 10-15 år som många kvinnor mår dåligt av. En av utmaningarna hade varit nog. Vi behöver förstå konsekvensen av vår livsstil som vi väljer att leva efter. Kronisk stress kommer ofelbart störa produktionen av aktivt sköldkörtelhormon.

Vilka näringsbrister kan störa sköldkörtelns funktion?

Många av oss har brist på selen. Selen finns i våra jordar, men de är så utarmade idag att näringsstatus på våra livsmedel ofta inte ät tillräckligt. Förutom selen så säger Louise att jod, zink och järn också är vanliga brister.

Vilka halogena ämnen stör sköldkörteln?

  • Flour
  • Brom
  • Klor

Dessa stör jodupptaget i sköldkörteln. Fluortandkräm kan bytas ut mot tandkräm utan fluor. Möjligen har inte din tandläkare samma uppfattning, men ta en diskussion om det.

Vilka prover kan man ta för att veta om man är sjuk?

De vanligaste proverna är blodprov och då kollar man upp markörerna TSH fritt T4 och fritt T3. Dessa prover hittar du bland annat hos WerLabs. De erbjuder även prover på sköldkörtelns antikroppar, TPO-ak och TRAK.

Kolla även upp dina järnvärden (hb, ferritin, s-järn) och kortisolnivåer på morgonen. En funktionsmedicinsk terapeut kan hjälpa dig med mer avancerade prover som inte sjukvården erbjuder. Du kan även göra en hårmineralanalys för att se över din näringsstatus.

Jod är viktigt för sköldkörteln – Har vi brist på jod – är det vanligt? 

Louise säger att många har brist på jod som finns i dricksvatten, salt, alger, mat från havet. Tag prov innan du tar tillskott av jod. Det är särskilt viktigt om du misstänker en överaktivitet i sköldkörteln. Sköldkörteln är inte att experimentera med själv. Kontakta en expert. För att gå till grunden med sköldkörtelproblematik och komma i balans igen behöver man ofta även leta efter obalanser i mage/tarm system. Ibland kan rensning av obalanser i tarmen, omläggning av kosten och ta bort mat du inte tål, tillsätta vissa kosttillskott, inte utsätta oss för stress göra stor skillnad för sköldkörtel hälsan.

Brukar du rekommendera kosttillskott för sköldkörteln? Vilka?

Kolla upp först! Detta är Louise tydlig med. Innan du börjar leka med olika kosttillskott så ta prover och kolla upp dina värden.

Sedan rekommenderar hon Tyroplus från Alpha Plus som är ett kombinationstillskott för att stötta sköldkörteln. Hon nämner även Q10, magnesium, zink, selen, glutation, jod (var försiktig) och järn. Järn kan vara en utmaning att få upp nivåerna på och här blir vitamin C viktigt då det behövs för att vi ska kunna ta upp järn.

Finns det övriga åtgärder för att hjälpa sköldkörteln?

Ja, absolut. Då är det stressreduktion och att se över sin livsstil. Och att bara slänga ut rådet “stressa ned” fungerar inte. Det gäller att hitta något som fungerar för dig. Gillar du att sjunga, lyssna på musik, podcast? Behöver du sova längre eller mer?

För många har denna pandemi hjälpt stressade personer då många jobbar hemifrån. Och genom att jobba hemifrån så slipper de jobbresor och får istället bestämma sin egna rytm och tidsschema. Det kanske finns möjlighet att ta pauser och komma ut för frisk luft, möjlighet att sova lite längre och helt enkelt skapa en vardag som vi mår bra utav. För andra kan isolering, oro för framtiden, trängsel i hemmet med skolbarn och partner hemma, att ha mist sitt jobb etc, ha gjort att stressen ökat avsevärt.

För en kvinna mitt i livet handlar det om att försöka hitta sin rytm, att våga ge plats för det som man mår bra av. Om inte förr, så är det hög tid att ta tag i det nu om du vill åldras frisk.

Vi tackar Louise för denna intervju och ser fram emot nästa!

Psst, glöm inte att du kan köpa kollagen, Zink tillskottOmega 3 och andra tillskott på Upgrit!