All hälsa börjar i mage och tarm, intervju med Linus Mårtensson (FunMed)

”Vi måste åtgärda orsakerna till sjukdom istället för att bara dämpa symptomen. All hälsa börjar i mag- och tarmkanalen.”

Intervju med Linus Mårtensson (FunMed, Stockholm), uppskattad läkare i funktionsmedicin.

Grunden för en god hälsa är en välfungerande mage och tarm. Vad vi äter och hur vi lever påverkar detta i högsta grad.  Problem i mag- tarmkanalen kan i sin tur kopplas till många av våra kroniska sjukdomar. Idag är magproblem eller symtom och sjukdomar kopplade till magen och tarmen ett högst aktuellt ämne. Fler än någonsin lider av den här typen av hälsobesvär ofta utan att känna till grundorsaken till detta. Linus har själv brottats med svår mag- och tarmproblematik och vi diskuterar i denna intervju orsaken bakom många av våra folksjukdomar och kroniska sjukdomar och varför det kan finnas en koppling till magen och tarmen i de flesta av dessa. Varför lider så pass många av hälsoproblem samt vilka skillnader finns det mellan hur man arbetar inom den vanliga  sjukvården och inom Funktionsmedicin?

Linus tillbringade sina första levnadsår på Sankt Görans sjukhus i Stockholm på grund  av en allvarlig medfödd tarmsjukdom och han opererades där över 20 gånger på grund av detta. Under de kommande 25-30 åren levde han med ständiga smärtor i magen, uppblåsthet och svullnad. Symtomen tolkades efter diverse undersökningar som IBS (Irritable Bowel Syndrome /Irritabel tarm) vilket inte är en sjukdom utan mer namnet på en samling olika symtom där man vid undersökning och utredning inte hittat något annat fel i mage och tarm. Denna “diagnos” uppskattar man att ca 15% av befolkningen har idag i större eller mindre utsträckning.

Linus provade allt möjligt för att lindra magproblemen utan framgång. Vid vuxen ålder gjordes en ny omfattande utredning men hittade ingenting som var fel. Linus har en bakgrund som elittränare och tävlingsspelare i badminton och således även därigenom ett intresse för kopplingen mellan idrott, kost och livsstil. Han utbildade sig till Hälsopedagog vid Idrottshögskolan och fortsatte fördjupa sig i kost, hälsa och livsstil samt att experimentera själv med olika kosthållningar inklusive GI-kost, Low-FODMAP, Raw food, Låg-fiber, Hög-fiber, låg-fett, GAPS, SCD etc. men inget gav mer än viss lättnad av symtomen. År 2007 startade distriktsläkaren Andreas Eenfeldt bloggen Kostdoktorn.se (som idag är världens största blogg, forum och informationssite om lågkolhydratkost,  numera under namnet DietDoctor). De förespråkade en striktare form av lågkolhydratkost (den döptes i Sverige till LCHF men strikt lågkolhydratkost har funnits i olika former sedan åtminstone början av 1900-talet i form av bl.a ketogen kost inom vården av epilepsi och även i behandling av diabetes (innan insulinbehandling kom).

Linus bestämde sig för att prova strikt LCHF kost. Inom 2 veckor försvann magproblemen helt.

Det var en fantastisk känsla och förstås samtidigt förbryllande. Uppenbarligen hade någon glömt att berätta någonting för mig under min utbildning.

Vid sex års ålder, visste Linus att han ville bli läkare. Han har en passion för att hjälpa människor (vilket tydligt framgår under vårt samtal) att må bra och vara friska, precis som han själv blivit hjälpt.  Hans egna erfarenheter och upptäckter bidrog till att vidare utforska kopplingen mellan hur vi lever och uppkomsten av sjukdomar och ohälsa. Han började läsa på och fördjupa sig i bland annat nutrition.

Jag tror att de flesta personer som väljer att bli läkare eller något annat vårdyrke har en drivkraft och en önskan att kunna göra skillnad för andra människor och kanske i bästa fall göra dem friskare och ge dem en högre livskvalitet. Dagens kroniska sjukdomar inklusive övervikt, diabetes, sköldkörtelsjukdom, högt blodtryck, eksem, astma, allergier, reumatism, depression, ångest, utmattning, trötthetssyndrom, IBS, IBD, huvudvärk, muskelvärk hjärt-kärlsjukdom etc.  beror till mycket stor del på vår livsstil och inte genetiska faktorer. Man räknar med att ca 80% av de som söker sin vårdcentral gör det på grund av en eller flera kroniska sjukdomar som till exempel de ovan nämnda. Av dessa 80% är minst 80% direkt eller indirekt påverkbara genom livsstilsförändringar. Det innebär att ca 64% av alla patienter jag träffar som distriktsläkare skulle kunna få minskade symtom och eventuellt minskat behov av mediciner samt i många fall en ökad livskvalitet genom till exempel en kostförändring eller annan livsstilsåtgärd.

Dock fungerar inte den vanliga vården riktigt på det sättet som det är idag. Som husläkare skall du genom anamnes, provtagning och undersökning ta reda på vilken diagnos patienten har för att sedan kunna ge en medicin som passar för denna. Har du migrän får du migränmedicin, har du fått diabetes så får du blodsockersänkande tabletter och insulin och har du sköldkörtelbesvär får du oftast syntetiskt sköldkörtelhormon etc.

Detta sätt att tänka och behandla  innebär egentligen ingen förbättring av patientens grundbesvär utan är endast att likna vid att sätta på ett plåster, det vill säga jag dämpar symtomen men kommer inte närmare orsaken till varför patienten fått dem från början vilket borde vara den viktigaste frågan. Vi behöver ställa oss frågan; Varför?, i alla dessa lägen. Varför har en person fått migrän, varför har de fått diabetes, IBS, högt blodtryck eller sköldkörtelbesvär. Att leta upp grundorsaken eller orsakerna till symtomen och åtgärda dessa kan ofta innebära minskat behov av mediciner och minskade symtom för patienten och det är det vi gör inom Funktionsmedicin.

Det är svårt att genomföra studier på kost och livsstil och dess påverkan på sjukdomar av flera skäl. Vi är alla unika biokemiskt komplexa individer och därför fungerar det inte att bara ge samma piller till alla med samma symtom (one ill, one pill) och hoppas att det skall lösa problemet  då det är så pass många andra parametrar involverade.

Med anledning av att man endast läser ca 12,5 timme näringslära, matsmältning etc. på läkarlinjen under 5,5 år så är det inte så konstigt att inte särskilt många läkare tycker sig ha tillräcklig kunskap om detta. Och bristen på kunskap är förstås en av faktorerna som gör det svårt att övertyga annan personal inom vården om fördelen av att tänka funktionsmedicinskt. Under ca 10 år på vårdcentral som både distriktsläkare och företagsläkare gjorde han ett flertal försök att uppmärksamma både kollegor och patienter om detta.

Patienter är generellt lättare att övertyga kring detta än vårdpersonal. Sjukvården var helt enkelt inte redo för det perspektivet, och har fortfarande svårt för det idag. Dock ser man ju tydligt på nuvarande vårdsystem att det inte fungerar och därav ses ständiga rubriker om krisen i vården, utbränd personal, varsel och uppsägningar.

Läkardrömmen Linus hade som liten var ju att, om möjligt bota människor och göra dem friska, inte att syssla med administration och boka återbesök var fjärde vecka för att justera blodtryckssänkande medicin.

Linus utbildade sig till läkare inom funktionsmedicin. Åren inom den vanliga sjukvården och möten med tusentals patienter, där han frågade alla vad de äter, gav ett bra ramverk för hans egna känsla kring  kopplingen mellan människors livsstil och sjukdom. Tiden som spenderats på att bara dämpa symtomen till olika sjukdomar som diabetes, migrän, magproblem, högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, utmattning med mera, fick vara över.

Funktionsmedicin vs. Skolmedicin?

Inom funktionsmedicin ligger fokuset på att hitta orsaken bakom symptomen.

För den stora majoriteten av alla kroniska sjukdomar, så ligger grundorsaken till problemen i mag- och tarmsystemet. Att ha problem med magen idag är väldigt vanligt, så pass vanligt att det kan klassas som en folksjukdom och många som upplever besvären accepterar tillståndet. Något som många inte inser är att inte alla magrelaterade besvär ger besvär från magen. Ovanstående kroniska sjukdomar kan till större delen härledas till olika mag-tarmbesvär men patienter med diabetes, migrän, sköldkörtelbesvär, trötthet, hudbesvär, ledvärk etc. kanske inte alls har några upplevda magbesvär trots att grunden till deras besvär oftast går att finna där.

Att i princip all hälsa börjar i mage och tarm stämmer, enligt Linus. Man kan också ha i åtanke att större delen av  vårt immunförsvar sitter i magen, så det som påverkar mag-tarmkanalen påverkar i förlängningen också oftast immunförsvaret.

Allt vi stoppar i oss passerar mag- och tarmkanalen. I tunntarmen (som mestadels skall vara fri från bakterier), skall det mesta av näringen från maten tas upp genom minimala kanaler (tight junctions) i tarmväggen. Ett noggrant urval sker i tarmen kring vad som är näring och inte. Nödvändig näring tas i idealtillståndet upp och tar sig ut i blodflödet. Det som refuseras och blir över ska följa med ned till tjocktarmen och sedan vidare till ändtarmen.

I tjocktarmen huserar större delen av vår tarmflora, ca 1-2  kg bakterier. Dessa skall hjälpa till som skydd mot omvärlden, utsöndra hormoner, producera vissa vitaminer, stimulera tarmrörelser, utvinna energi ur mat, aktivera immunförsvaret, skydda oss mot sjukdomar samt förstås bryta ned och bidra till upptaget av näringsämnen från kosten.

Med tanke på hur vi lever idag är faktorer som bl.a stress, dålig sömn, stillasittande, ensamhet och en dålig kosthållning det som till största delen skapar kronisk sjukdom. Skräpmaten vi äter (processad, sockerrik, stärkelserik) matar bakterier och svampar som sedan växer till sig så att en obalans uppstår och de kan även förflytta sig till tunntarmen och där störa upptaget av näring och bidra till läckande och inflammerad tarm.

Besvär som exempelvis oklar ledvärk, hudutslag och ryggsmärta kan vara tecken på att vårt immunförsvar reagerar på att något inte står rätt till.  Med tiden kan immunförsvaret börja attackera den egna vävnaden vilket ger upphov till autoimmuna sjukdomar såsom exempelvis sköldkörtelproblem (hypothyreos)..

På grund av den livsstil och kost vi har i västvärlden, skadar vi tarmen och tarmfloran. Livsmedel som exempelvis växtoljor och socker, är riktiga bovar. Tyvärr har inte många inom sjukvården information om detta och fortsätter därför att endast lindra symtomen, istället för att försöka åtgärda orsaken.

Funktionsmedicinska läkare jobbar ofta tillsammans med näringsterapeuter för att säkerställa så hållbart långsiktig behandling som möjligt  Utredningen baseras bland annat på en mängd tester.

Människor vill gärna ha svart på vitt innan de tror på att en kostomläggning kommer ta bort deras långvariga och ofta mångåriga besvär.

Våra kroppar är en helhet och inte separata organ och den reagerar på de livsstilsval vi gör och även om det inte syns på utsidan, kan det vara kaos på insidan. Tids nog kommer ens val av livsstil ikapp en och om dessa val har varit sämre så kommer kroppen inte att fungera optimalt..

DNA spelar en liten roll för vilka sjukdomar vi får men till största delen är det hur generna uttrycks i förhållande till hur man lever som spelar roll. Det innebär att många av våra välfärdssjukdomar troligen kan undvikas helt om man gör bättre livsstilsval.

Endast ca 3% av de ekonomiska resurserna i vården används till förebyggande livsstilsåtgärder och information till patienter vilket förstås kan tyckas vara på tok för lite då 64 % av alla som söker på vårdcentralen har sjukdomar som skulle kunna påverkas genom livsstilsändringar.

Fokus ligger som nämnts istället på att trycka ned symtomen med mediciner i första hand.  Och självklart kan det tyckas enklare att ta en tablett mot högt blodtryck varje morgon men det kommer inte lösa det underliggande problemen som orsakat de höga blodtrycket och som om de åtgärdades kanske kunde göra så att patienten slapp medicin helt.

När det kommer till kroniska sjukdomar, orsakas de i största utsträckningen av hur vi lever. Det finns alltid en eller flera underliggande orsaker och det gäller helt enkelt att hitta dessa och försöka åtgärda dem. Det är viktigt att nämna att detta gäller kroniska besvär. Däremot när det gäller akuta skador och sjukdomar som exempelvis ett brutet ben vill man förstås träffa en ortoped eller akutläkare och inte en funktionsmedicinsk läkare och Linus berömmer vår akutsjukvård som är fantastisk på många sätt och där utvecklingen av teknik och behandlingsmetoder, diagnostik  etc gått framåt oerhört mycket under det senaste decennierna. Hanteringen av akuta skador håller således högsta klass men problemet med vården är att när det kommer till behandling av kroniska sjukdomar så har utvecklingen på många sätt nästan stått stilla trots att gruppen patienter med den typen av sjukdomar ökar lavinartat och är en stor anledning till krisen inom primärvården idag. Vi kan helt enkelt inte fortsätta behandla kroniska sjukdomar på samma sätt som vi behandlar de akuta för då bortser man helt från orsaken till att dessa sjukdomar och symtom uppstår.

Självklart löser inte vitaminer och kosttillskott den underliggande orsaken till sjukdom, men finns det tillfällen då du rekommenderar tillskott till dina patienter?

Vi använder oss av kosttillskott för patienter i de fall då vi tycker att det behövs som till exempel då vi ser tecken till näringsbrister i våra prover eller undersökningar.  Dock brukar dessa tas under avgränsad tid och det är förstås viktigt att utvärdera efterhand om en patient har behov av tillskottet eller inte.

Varje individ har olika behov och olika utgångsläge så det kan vara svårt att ge generella rekommendationer för tillskott.  Två saker som väldigt många har brist på, som kommer till mig, är magnesium och B-vitaminer. Anledningen är troligen att dessa förbrukas i högre grad i kroppen när vi är stressade eller under press på något sätt. Det kan därför vara bra att hjälpa kroppen med tillskott av dessa under vissa perioder.

Vi tackar Linus Mårtensson, läkare i funktionsmedicin, för samtalet.

Ellinor Henter 2020-03-20

Psst, glöm inte att du kan köpa teanin, produkter från Bulletproof, d vitamin 5000 ie och andra tillskott på Upgrit!